unesourire

le bonheur de joie et d'amour

Mon amour

leave a comment »

Jag kan inte förstå hur det gått snart ett år sen jag först såg honom. Jag minns fortfarande hur hjärtat stannade när jag såg honom. Här skulle man kunna tro att det bara är ett uttryck och jag önskar nog att det var så, men det stannade på riktigt. Skip a beat. Jag var helt oförberedd på att det skulle hända och kraften var oemotståndlig. Att jag än idag får fjärilar i magen för att han svarar på mitt sms går inte att förklara. Jag har haft fjärilar förr men de har varit så sällsynta. Nu finns de där dagligen för att påminna mig om att jag är mitt uppe i något underbart. Jag kan inte med att säga att jag vet att det här är för evigt. För jag är alldeles för rädd om det här förhållandet för att på något sätt ta det för givet.

Jag vet att många säger att dom aldrig känt såhär. Men det har jag inte. Jag besitter ett ganska stort emotionellt språk, men när det kommer till han så blir jag mållös och handlingsförlamad. Jag kan inte uttrycka mig tillräckligt och jag kan inte få nog av beröring. Jag har aldrig känt sådant stort behov av att limma min kropp på någon annan som jag gjort det senaste halvåret.

Jag är så tacksam att vi väntade på varandra. Att vi tagit allt så långsamt, även om det driver mig till vansinne emellanåt. Att vi finns överhuvudtaget. Jag kan inte tänka mig något annat.

Written by unesourire

12 april, 2012 den 10:03

Publicerat i d'amour

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: