unesourire

le bonheur de joie et d'amour

mon monde s’arrête un instant

leave a comment »

Jag kan sitta och titta på honom i smyg. Han pratar om något med antingen mig eller någon annan. Han anar säkert att jag tittar, han brukar ha stenkoll på mig. Det blir av någon anledning pinsamt för mig om han möter min blick. ”Fan” tänker jag och tittar bort. Jag är övertygad om att det syns i mitt ansikte. Hur jävla kär jag är i honom. Hur han styr min värld. Hur han får jorden att, inte bara fungera, utan börja studsa som en basketboll på NBA-finalen. Helt galet, head-over-heals, förlorat, otroligt jävla kär. Så jag tittar bort. För jag vill ha lite värdighet kvar.

Hans linjer i ansiktet är dom mest utsökta. Jag kan smaka på dom alla. Nästippen. Haklinjerna. Rynkan som kommer fram i ögonvrån när han ler. Herregud när han ler. Det går en linje mellan näsan och mungipan. Det blixtrar till i ögonen. Det smittar av sig fortare än löss. Det går inte annat än besvara. Gud vad jag känner mig töntig som ler tillbaka varje gång han ler mot mig. Han måste tro att jag är sjuk i huvudet. Därför tittar jag bort.
Men jag hatar att älska honom. Han är ett vackert svin. Det gör lika ont som det är skönt. Det är lika jobbigt som det är lätt. Det är lika självklart som det är förvirrande. Därför säger jag nej. Jag är en fet kvinna som säger nej till livets choklad. Det kan bli för mycket av det goda. Hjärtat orkar inte riktigt. Hjärnan orkar inte riktigt. Inte just nu.
Jag maskerar mina ord i ironi. Slänger ur mig ”Jag älskar dig” lite nonchalant, ibland skämtsamt. Han ska inte få veta. För jag älskar han inte. Snälla ni, förstå. Att älska någon är något världsligt, något naturligt, något av denna jord. Det jag känner är inte naturligt alls. Det är inte värdsligt eller alldagligt. Det är definitivt inte av denna jord. Ingen annan känsla kan få mig att resa mig ur mig själv, som en luftballong, för att kunna se ner på mig själv. En blöt fläck. Så jävla förlorad i honom, att om han skulle svepa förbi mig skulle jag sugas in i honom. Vi bli ett. Finnas i alla hans organ. Aldrig lämna hans kropp. Alltid vara hans.

Written by unesourire

30 augusti, 2011 den 12:37

Publicerat i d'amour

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: